Bloggen

Välkommen till bloggen! 
Här ska vi försöka berätta om vad som händer i odlingen, men också i våra "vanliga" liv, roliga kommentarer, lägga upp bilder m.m. så ofta vi bara hinner. 
Trevlig läsning :)

Lycklig hund!

2013

  Att jag tycker om bröllop är ingen hemlighet för alla som känner mig! Det finns inget mysigare än att gå på bröllop; lyssna på sångerna, lukta på blommorna, äta gott, dansa och se kärleken som lyser om brudparet. Trots att jag för tillfället är singel och därför går själv på bröllopen, så sitter jag nöjd och njuter av allt som sker runt omkring mig.
  Att vi nu jobbar i en bransch som kan leverera hallon till allt från familjemiddagar till just bröllop är verkligen pricken över i:et för mig! 

  Som kanske några har sett så skrev jag på Facebook för ett tag sedan att jag panikplockade hallon till en stressad brudgum och nu tänkte jag att ni kanske ville höra hela historien!

  Våra grannar har varit tillsammans i sjutton år och har två underbara söner tillsammans! När de flyttade hit för nio år sedan låg den yngsta i magen och vi har sett dem båda växa upp. När killarna fick några år på nacken började de besöka oss med cyklarna i hallonlandet och jag anser att de är våra flitigaste hallonplockare - när de kommer med sin burk så är det bara de absolut finaste hallonen som ska plockas! 

  För några veckor sedan kom nyheten: Äntligen dags för bröllop!
  Mitt i bröllopsyran (jag var direkt igång och pratade lokaler, klänningar och musik m.m.) så kom den försynta frågan: "Skulle vi kunna få plocka lite hallon till efterrätten?".
  Tja, ni kan nog gissa att vi genast svarade JA! JA! JA! Det var ju en självklarhet att de skulle få plocka hallon, vi som känner varandra så väl och har umgåtts under alla de här åren. Men för mig var det också en ynnest: Av alla tänkbara läckerheter som man kan servera på ett bröllop så valde de att avsluta sin middag med våra hallon! 
  En tid bestämdes, dagen före bröllopet, och visst kunde de gå in själva och plocka - vi visste ju om det så det var ingen fara!
  Under fredagen var jag iväg hela dagen, allehanda ärenden skulle uträttas, men vid ett tillfälle slog det mig plötsligt: Hoppas att de är och plockar hallon nu! Väl hemma gjorde jag en koll och ingen visste om det hade plockats hallon, men det hade det säkert.

  Lördagsmorgonen grydde! Vi stod med blinkande ögon och förberedde fikakorgen, ställde fram vågar och kikade upp mot himlen. Jag önskade så att de skulle få vackert väder - fotograferingen skulle ske utomhus! 
  När den första ruschen av självplockare var över och vi sträckte oss efter termosen för en kopp kaffe svängde det in en bil som susade över parkeringen och stannade precis vid tunnlarna. Ut klev brudgummen!
  - Ska inte du vara på ett bröllop nu?, ropade vi och han skakade småskrattande på huvudet. 
  - Ni har inga färdigplockade hallon?
  - Nej, hur så?
  - Vi glömde plocka igår! 
  Nu blev det fart på oss! Jag frågade hur mycket han behövde och när det visade sig att hallonen bara skulle användas som dekoration så visste jag att det skulle gå. Jag kastade mig ut i hallonsnåren med några askar och brudgummen i släptåg. När han hade fyllt en ask och jag två så kände han att det skulle räcka. Snabbt på med lock, Grattis- och Lycka till-rop från oss och så susade bilen iväg igen med en lättare rivstart! 

  Vi stod och log för oss själva medan vi såg efter honom! 
  Vilken tur att vi kunde fixa hallon till dem! 
  Vad roligt att de äntligen skulle gifta sig (och nu är gifta)! 
  Och tänk vad underbart att de dessutom valde att hålla sitt bröllop i hallonets tid!

/Annika 

Läs hela inlägget »
Etiketter: bröllop, hallon, självplock

  Vårt hallonland är inte bara vårt. Vi har nämligen ett par grupper med inneboende som samsas med oss om utrymmet - fåglarna! 

  Kråkfamiljen; en äkta kärnfamilj med mamma, pappa och två barn, har nyligen flyttat härifrån. Men under hela sommaren har de suttit på staketet och nyfiket betraktat oss.
  De visste var gränsen gick och höll sig hela tiden utanför tunnlarna - till skillnad från den enorma flocken kajor som gästade oss en kort period. 

  Kajorna nöjde sig inte med att bara titta på tunnlarna, vetskapen om att det fanns hallon där inne blev för mycket för dem och de flög stojande in och ut, lyckligt smaskande på de söta bären! 
  Enda sättet att bli kvitt kajor är att hänga upp ett par döda exemplar på staketet utanför tunnlarna. Sen dröjer det inte många dagar innan de flyttar härifrån - de förstår att här är det farligt att vara kaja! 

  Men kråkfamiljen berörs inte alls av att deras "kusiner" jagas bort. De sätter sig på staketet bredvid den döda kajan, tittar på den, och man kan rikitgt höra hur den säger: "Jaha, här hänger du... Taskigt läge, hörru!"

  Men nu är som sagt kråkorna också utflyttade och vi har bara en grupp med inneboende kvar. Sädesärlorna! De kom hit i början av April och kommer stanna här ända tills det är dags att flytta söderut. 
  De har byggt sina bon här, lagt sina ägg och kläckt sina ungar. Ungarna som nu har växt upp till självständiga tonåringar och skuttar runt sina föräldrar i större och större cirklar. 
  Sädesärlorna får gärna flyga in och ut ur tunnlarna. De struntar i hallonen och äter bara skadeinsekterna. Det är därför de är våra favoritfåglar! 

  När det är dags att flytta i höst kommer ungarna att bära med sig den här platsen som sitt hem och nästa år kommer de tillbaka. Stärkta och fyllda av nyfiken förväntan! Och vi kommer att vänta på dem, ta emot dem med öppna armar. För de är ju våra sädesärlor. Våra alldeles egna halloninneboende! 

/Annika

Läs hela inlägget »

  Vårt hallonland är en enda stor smältdegel! Här finns alla tänkbara personer i olika åldrar, med olika etniciteter, olika religioner etc. Alla med olika livserfarenheter och mål inför framtiden. Personer som kanske inte skulle ha pratat med varandra om det inte var för att de nu samarbetar mot samma mål: plocka så fina hallon som möjligt! 
  Det enda vi begär av våra plockare (förutom att de måste vara minst 15 år gamla) är: god handhygien, trevligt uppförande mot varandra och att de plockar fina bär! Resten spelar ingen roll - alla är välkomna! 

  Genom detta har vi lärt oss vad hallon heter på persiska, att projektarbeten på handelsprogrammet är "skitsvåra", att det inte är jättekul att cykla hem i regnet och mycket, mycket mer! Dessutom har det blivit ett och annat kärlekspar genom åren - hallon verkar inbjuda till flört! - och det gör inte plockningen mindre spännande! 

  Vi är så tacksamma för alla våra plockare: de som har plockat, de som plockar just nu och de som kommer plocka i framtiden! 
  Tack för att ni finns!

/Annika

Läs hela inlägget »

   Fredag! Fredagsmys... 

  För oss betydde fredagen en specialplockning till en bröllopsfest på Forshems Gästgiveri imorgon. 25 askar finbär var beställt och man blir så där mysigt nöjd när man ser resultatet! Vetskapen om att ett lyckligt brudpar ska äta av dem imorgon på sitt livs lyckligaste dag gör att den här dagen blev ännu bättre! 

  Just nu pågår de sista förberedelserna inför årets första självplock imorgon! Snart är det dags...! 

/Annika
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: fredagsmys, bröllop

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Arkiv

Etiketter