Liten blir Stor!

  Alldeles nyss var de små fjuniga dunbollar, och nu är de fjädriga "små-höns" som kan sitta på pinne!
  Det går så himla fort med kycklingar och det känns nästan som om de växer mitt framför ögonen på en.
  Fast..., de är inte gulliga riktigt hela tiden. Jag brukar säga att kycklingar går igenom faserna: Gullig - Gullig - Gullig - FulSöt - Rugguggla!! - Tonårsskev - och Gullig igen!
  Och nu har de kommit igenom de där "fula" faserna (ingen mening med att visa bilder på dem när de ser ut att ha körts i en torktumlare) och ser plötsligt ut som hönor och tuppar i mini-format :)
  För visst blev det båda sorter. Vi trodde in i det längsta att det bara var hönor - alla tecken tydde på det - och sen började kammarna att växa och rodna på de flesta av dem... = tuppar!
  Ja, de är underbara de små liven! Och så kul att bara stå och titta på, speciellt nu när de har fått flytta in till den stora flocken. Yzma förklarade direkt för de andra att det här var hennes kycklingar och INGEN rör hennes kycklingar! Tuppen tyckte att de såg jätteläskiga ut och ville inte gå nära dem i början, men kycklingarna var modiga från start och nu springer de runt bland sina "tanter och farbror", kramar mamma en stund och sen kutar de iväg igen :)
  Gullungar!

//Annika